Intervju med Estlands utrikesminister Sven Mikser

0
140

På senaste tiden talas allt ofta-re hur den politiska skalan vänster-höger förlorat sin relevans för defi-nitionen av politiska uppfattningar och att det istället är mer passande att använda skalan öppen-sluten. Delar ni denna ståndpunkt?

– Säkerligen är detta en omvandling i pågående och nuförtiden talar vi egent-ligen i väldigt hög utsträckning om en omvandling av arbetslivet. Arbetets inne-börd har förändrats väsentligt, vilket även starkt påverkar hur den parlamen-tariska demokratin fungerar och hur de ideologiska skillnaderna mellan olika politiska krafter ser ut. En annan och till och med större förändring under den se-naste generationen är informationstekno-logins utveckling. Mängden information vi måste ta till oss har inte fördubblats eller tredubblats. Den har tiofaldigats. Detta har väldigt stor inverkan på demo-kratin. Manipulation av människors med-vetande och uppfattningar möjliggörs och det är just detta som fört till en ökning av populism och extremism samt till en po-larisering av åsiktsfältet. Vi ser hur olika val och folkomröstningar inte bara leder till oväntade resultat, även regeringsbild-ningar efter valen blir allt svårare. Län-der märker ofta att det efter valen kan ta månader, om inte år, att få till stånd en fungerande regeringsmakt, trots att att demokratin fungerar klanderfritt, med fria och rättvisa val.

Gäller detta också för det politis-ka livet i Estland?

– Skalan höger-vänster har trots allt inte försvunnit helt. Den är inte så särskiljande som den var på 50- och 60-talen, men är inte helt försvunnen. Öppenhet och slutenhet är dock ett viktigt mått, som med tiden blivit allt mer väsentligt. Utvecklingen av informationssamhället och globaliseringen medför säkert en motreaktion i samhället, när människor känner att de på något sätt skakats loss och förlorat fotfästet. Ibland kallas detta fundamentalism; människor som vill ha trygghet vänder tillbaka till ursprungli-ga sanningar, vilket tyvärr inte är möj-ligt under alla omständigheter. De är undermedvetet motståndare till dessa förändringar, utan att i praktiken kunna påverka. Jag tror inte att det är möjligt att skruva tillbaka tiden, inte ens om detta vore nödvändigt. Vissa processer är ju av den naturen att de uppstår nå-gon annanstans och förs över utifrån. Om vi till exempel ser på hur känslomässigt migrationskrisen diskuterades i Estland kunde man få intrycket att landet är ett av de huvudsakliga målen för de som in-vandrar till Europeiska Unionen. Så var det ju inte. Ofta förstärks sådana rädslor i det nya informationssamhället.

En ökning av folklig konservatism ser vi både i Sverige, där Sverigedemokraterna väsentligt ökat sitt väljarstöd sedan förra valet, och i Estland, där EKRE (Estlands Konservativa Folkparti) har ökat sitt väljarstöd från någon procent 2014 , till 15 % detta år. Ser ni i den tendensen även maktlöshet hos regeringarna?

– Jag känner att den politiska mitt-fåran, oavsett om den är höger eller vänster, inte riktigt har hittat ett sätt att hantera de här förändringarna och hindra utbredningen av rädsla. Jag an-ser att de här populistiska och extremis-tiska strömningarna i vissa fall speglar allvarliga sociala och ekonomiska prob-lem, men ofta speglar de emellertid po-litisk alienering eller till och med rädsla eller osäkerhet inför framtiden. Många som stöder de här krafterna kan inte ens själv formulera denna rädsla. Ett sådant avstånd mellan människorna och prob-lemens lösningar är helt nödvändigt att göra något åt i det nya informationssam-hället och det framstår för mig som om de vanliga partierna inte påbörjat detta ar-bete. Det handlar ju i realiteten om popu-listiska protestpartier, i vissa fall starkt orienterade mot slutenhet och xenofobi, vilka inte någonstans förmått erbjuda intellektuellt hållbara lösningar på de problem de säger sig kämpa mot. Ännu mindre har de lyckats genomföra sådana lösningar i praktiken.

Vilken framtid förutsäger ni för socialdemokratin i Europa? Om man ser på de koalitioner som har makten idag är socialdemokrater vid makten bara i ett fåtal länder, bland dem Sverige och Portugal, och de har i hög grad förlorat sin bety-delse i exempelvis Tyskland, Hol-land och Österrike.

– Jag tror att i det “nya” Europa, eller det Europa som befriat sig från kommu-nistisk diktatur, är inte socialdemokrati detsamma som i det gamla Europas län-der, där socialdemokratins stöd går till-baka till industri-epokens arbetarklass och kamp för lönearbetarnas kollektiva intressen. I dagens föränderliga infor-mationsepok måste socialdemokratin för-ändras. Där socialdemokratin har långa traditioner, förankrade i fackförenings-rörelsen och kampen för arbetarklassens kollektiva rättigheter, är dessa föränd-ringar svåra att genomföra, på grund av bristande förändringsvilja och motstånd.

På vilka förändringar bör man fokusera?

– Estland har helt klart blivit utan en etapp. Vi fick starta vårt samhällsbygge från noll och därför något friare, även vad gäller politiska åskådningar. I själva verket måste vi faktiskt tänka på vad detta betyder för samhället i en situation när människans arbetsliv är ett helt annat. Tillhörigheten till ett kollektiv är mer dynamisk, arbetslivet längre och rörligheten mellan olika arbetsgivare och även mellan yrken mycket större. Europa och Nord amerika har under de senaste årtiondena gått igenom stora demokrafiska förändringar. Människans livslängd har ökat medan samhället som helhet har åldrats och därför är klassiska eller under förra seklet utvecklade garantier för social trygghet inte längre hållbara. Det betyder inte att vi ska överge ansträngningarna att skapa ett tryggare samhälle, utan att de lösningar som användes för ett halvt sekel sedan inte längre fungerar.

JÄTA KOMMENTAAR

Please enter your comment!
Please enter your name here